Inget kommer att förstöra mitt humör. Inte ens en polis som knackar på bilrutan, eller att hon kräver extra pengar för den extra tiden eftersom min Zoloft håller mig tillbaka från att bli klar. Men en gång tog vi en paus och jag hamnade på något sätt i en existentiell nihilistisk utläggning om att ingenting spelar någon roll, och hon krävde att jag skulle köra henne tillbaka till härbärget för hemlösa.