Min granne är 84 år och förlorade sin fru förra året. Han har inga barn och jag märkte att han slutade laga mat och knappt tände lamporna. Han höll bara på att försvinna. Så nu, varje kväll när jag lagar middag till min familj, lagar jag en extra tallrik och går över den. Vi sitter på hans veranda i 20 minuter och bara pratar. Han sa till mig igår att våra små samtal är den enda anledningen till att han går upp ur sängen. Det kostar mig inget annat än lite mat och tid, men det betyder allt för honom.