Jag tänker inte vara uppe till klockan två på natten eftersom jag inte är trött. Jag håller på att förtvina fysiskt. Men jag vägrar sova eftersom idag tillhörde mitt jobb, mina sysslor och världen. Natten är den enda tiden som tillhör *mig*. Jag byter morgondagens energi mot kvällens frihet. Det är ett fruktansvärt ekonomiskt beslut. Jag gör det igen.