Jag har en hat-kärleksrelation till internet. Å ena sidan förenar den oss, lär oss och underhåller oss. Å andra sidan är det ett utlopp för mänsklig ilska. Mänsklig ilska är ful och kan verka mycket grym, men den kommer egentligen från smärta, rädsla och maktlöshet. Ilska, även när den är felriktad, känns stärkande. Online-raseri känns sammanlänkande i stunden, men det är flyktigt och i slutändan isolerande på lång sikt. Jag godkänner det inte. Jag undrar bara om det är möjligt att ändra det. Som kollektiv, kommer vi någonsin att växa ifrån detta? Bara frågor från en liten människa...

Dessutom, om vi inte hade internet att rasa på, hur skulle vi uttrycka våra känslor? På ett hälsosammare sätt eller skulle folk bli posta mycket oftare?